Riksbanken, Protokoll: INTE BEHOV AV STÖRRE ENSKILDA SÄNKNINGAR – THEDÉEN

RB: SÅG INTE BEHOV AV STÖRRE ENSKILDA SÄNKNINGAR – THEDÉEN


Protokoll från det penningpolitiska mötet den 19 augusti 2024
Riksbankschef Erik Thedéen:
Jag stödjer förslaget att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter, till
3,5 procent, och jag ställer mig bakom de bedömningar som görs i utkastet till
penningpolitisk uppdatering. Efter en första sänkning av styrräntan i maj
fortsätter vi nu att lätta på penningpolitiken. Och vi stärks successivt i vår bild att
prisökningstakten mer varaktigt har återgått till normala nivåer och att vi därmed
kan fortsätta att i någorlunda rask takt sänka räntan.
Vid det penningpolitiska mötet i juni gjorde vi bedömningen att styrräntan skulle
kunna sänkas två eller tre gånger under andra halvåret, och jag lutade själv åt att
det var troligare med tre sänkningar. Ny information sedan dess har inte på något
avgörande sätt ändrat vår syn på den ekonomiska utvecklingen i omvärlden eller i
Sverige. Data som publicerats under sommaren indikerar sammantaget något
svagare tillväxtutsikter globalt. Även om bilden av världsekonomin inte förändrats
på något avgörande sätt under de senaste månaderna så har korta obligationsräntor i USA och Europa fallit, vilket återspeglar marknadsaktörers ändrade syn på
riskbilden framöver där risken för en tydligare nedgång med stigande arbetslöshet
ökat.
Även den konjunkturbild för Sverige som vi tecknade i junirapporten ser alltså ut
att stå sig ganska väl. Visserligen pekar ny data på något försvagade tillväxtutsikter även här hemma, men det handlar om mindre justeringar. Samtidigt är
inflationen i linje med vårt mål på 2 procent, den utvecklas på ett jämförelsevis
stabilt sätt och de flesta framåtblickande indikatorer är gynnsamma. Det talar för
vår prognos från juni att inflationen ska förbli nära 2 procent även framöver.
Sammantaget innebär detta att vi i höst med relativt stor sannolikhet kan
fortsätta att lätta på penningpolitiken och att vi i kan göra det i något snabbare
takt, jämfört med den prognos vi gjorde i juni.
Det har nu gått ungefär ett halvår sedan vi gjorde bedömningen att inflationsutvecklingen hade förbättrats så mycket att vi kunde börja tala om att sänka
styrräntan. Riskerna för att inflationen skulle förbli hög under en längre tid, eller
till och med börja stiga igen, motiverade att vi då kommunicerade att styrräntan
skulle komma att sänkas gradvis. Vi poängterade också att takten i räntesänkningarna skulle anpassas om ny information ledde till förändringar i vår
bedömning av konjunktur- och inflationsutsikterna.
Trots en betydande osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld har
riskerna för hög inflation i Sverige sedan dess fortsatt att minska.
Det finns förstås skäl att noga överväga om vi valt rätt strategi för att uppnå målet
om prisstabilitet och samtidigt bidra till en balanserad utveckling i produktion och
sysselsättning. Vi har också, vilket är helt naturligt i rådande läge, i direktionen
diskuterat om en sänkning av styrräntan med 0,5 procentenheter skulle kunna
vara motiverad i det nu aktuella läget. Det ger mig anledning att kort redogöra för
min syn.
Större sänkningar av styrräntan kan behövas i vissa lägen för att snabbt
åstadkomma önskad effekt och avvärja risken för en påtagligt negativ utveckling.
Det skulle till exempel kunna röra sig om en oväntat stor avmattning av den
ekonomiska aktiviteten eller tydliga tecken på en finansiell kris. Det skulle också
vara motiverat om det i övrigt finns skäl att tydligare revidera synen på
inflationsutsikterna.
Det krävs alltså mer än enstaka negativa ekonomiska utfall eller temporära
marknadsrörelser för att jag ska förorda en större sänkning av styrräntan. I
nuvarande läge, där mycket tyder på att inflationen varaktigt kommit ned till en
nivå nära målet och där Riksbanken har en tydligt kommunicerad politik om
vidare, gradvisa lättnader av penningpolitiken, ser jag inte behovet av större
enskilda räntesänkningar. Men det är i sammanhanget viktigt att poängtera att vi
har ökat takten i räntesänkningarna även om vi inte ändrat storleken på
sänkningarna. Gradvisa sänkningar ska således ses i en kontext. I början av året,
när osäkerheten var stor, handlade det om små steg med större tidsintervall. I
nuläget, när inflationsutsikterna ter sig säkrare, rör det sig om små steg vid varje
eller nästan varje möte. Jag ser också i detta sammanhang fördelar med att vi ökat
antalet ordinarie möten. Vi kommer med de räntesänkningar vi nu signalerat att
vara nere vid 2,75–3 procents styrränta efter mötet i december, vilket är en stor
förändring jämfört med vår prognos för – säg – ett år sedan.
Med stora och överraskande räntesteg finns risken att ekonomins aktörer får
svårt att tolka vårt handlande. Dessutom finns det alltjämt risk för bakslag om
inflationsutsikterna åter försämras, vilket är ytterligare ett skäl att gå fram
gradvis. Vi bibehåller en viss handlingsberedskap, men alltjämt med en tydlig riktning. Vägledande är också att allmänheten och marknadsaktörerna har en så
klar bild som möjligt av vart styrräntan är på väg, och att de förstår hur och varför
vi genomför förändringar. Det är helt enkelt viktigt att vår reaktionsfunktion är så
tydlig som möjligt.
Det finns också skäl att påminna om att våra räntesänkningar, och marknadens
förväntningar om ytterligare sänkningar, redan påverkar de räntor som hushåll
och företag möter. Ett exempel är räntorna på bostadslån, där räntorna på lån
med 2 års bindningstid mellan november i fjol och juli i år sjönk med cirka
0,8 procentenheter. Nu väljer ju många hushåll bostadslån med rörlig ränta, men
även de räntorna har redan sjunkit en del och vi har goda skäl att vänta oss att de
ska fortsätta att sjunka. Poängen är att vår tydliga signalering om vart styrräntan
är på väg, och liknande utveckling i andra länder, redan har en påtaglig effekt på
de räntor som företag och hushåll möter.
I början av augusti uppstod stora svängningar på de finansiella marknaderna. Då
såg vi fallande börskurser, snabbt stigande volatilitet i prissättningen av olika
tillgångar och betydande nedgångar i medellånga och långa marknadsräntor.
Mekanismerna bakom denna volatilitet är av allt att döma komplexa och kopplas
bland annat till skiftande förväntningar på konjunkturutvecklingen i USA och
därmed på amerikansk penningpolitik. Dessutom finns liknande osäkerhet
rörande utvecklingen i Japan, inklusive den japanska penningpolitiken. Hittills har
vi sett endast begränsad påverkan på kreditgivningen och börsoron utgör i sig
inget skäl att justera ned de globala tillväxtutsikterna. Oron förefaller nu ha lagt
sig för denna gång men den påminner oss om att höga värderingar på finansiella
tillgångar och alltför stor samsyn bland aktörerna om utsikterna gör finansmarknaderna känsliga för störningar. Det brukar talas om ”priced for perfection”.
Det är nog ett rimligt sätt att beskriva en del av de höga tillgångsvärderingar vi
ser. De höga aktiepriserna återspeglar sannolikt mycket optimistiska konjunkturutsikter hos marknadsaktörerna, där scenarier med låg tillväxt betraktas som
osannolika. Till detta kommer risker för den finansiella stabiliteten som alltid kan
följa av stor volatilitet. För mig är det klart att den stora turbulens som vi såg
under några få dagar i början av augusti inte bara kan avfärdas som tillfälligheter;
den kan vara tecken på något mer fundamentalt som vi bör ha vaksamhet för.
Prissättningsbeteendet bland företagen är alltjämt en riskfaktor för inflationen.
Visserligen tyder företagens svar i Konjunkturinstitutets barometer på att deras
prissättningsplaner sedan en tid tillbaka är förenliga med inflationsmålet på
2 procent. Men erfarenheterna från de senaste årens snabba prisökningar
bekymrar mig ändå något. Det finns en risk att många företag uppfattar att det är
lättare nu att föra över kostnadsökningar till konsumenterna jämfört med
situationen före inflationsuppgången, och att en hel del företag därför ändrat sin
strategi och sina rutiner för hur de sätter sina priser. Det skulle i så fall innebära
att inflationstrycket i Sverige kan förändras snabbare än vad vi antagit i våra
prognoser. Risken finns att företagen höjer sina priser ganska snabbt även vid en
ganska mild uppgång i efterfrågan, och i synnerhet om företagen upplever att
deras kostnader stiger. Här måste vi fortsätta att vara på vår vakt.
Samtidigt vill jag framhålla att jag nu uppfattar inflationsriskerna som ganska
balanserade, jämfört med situationen i fjol och tidigare i år. Exempelvis är det fullt
tänkbart att vi inte i tillräcklig utsträckning har beaktat hur snabbt kostnadstrycket
sjunkit tillbaka i vissa delar av näringslivet och de effekter detta kommer att få på
priserna. Denna risk illustreras i ett scenario i den penningpolitiska rapporten från
juni.
Sammantaget är både konjunktur- och inflationsutsikterna alltså överlag i linje
med vår prognos från i juni, och jag känner mig nu mer säker på att inflationen
stabiliseras vid målet. Därmed är förutsättningarna goda för att vi under hösten
kommer att kunna fortsätta att lätta på penningpolitiken. Vi började sänka räntan
i maj och har det senaste halvåret successivt kunnat sänka vår bedömning av
styrräntans nivå vid årets slut. Våra prognoser har stått sig bra, och övertygelsen
har stärkts om att de goda inflationsutsikterna blir varaktiga. Jag ser det själv som
mest troligt att vi under resten av året kommer att kunna göra tre – snarare än två
– hela räntesänkningar så att styrräntan efter decembermötet uppgår till
2,75 procent. Sammanfattningsvis: det är nu tydligt att dimman lättat under det
senaste halvåret, vi känner oss ännu tryggare med den inslagna kursen och vi kan
därför fortsätta att öka farten något.

Direktionen beslutade
 om penningpolitiska åtgärder i enlighet med vad som anges i utkast till
protokollsbilaga A Beslut om styrränta. Riksbanken fastställer styrräntan
till 3,5 procent, vilket innebär att den sänks med 0,25 procentenheter.
Den nya nivån på styrräntan ska tillämpas från och med onsdagen den
21 augusti 2024,
 att fastställa den penningpolitiska uppdateringen enligt förslaget,
protokollsbilaga B Penningpolitisk uppdatering,
 att offentliggöra det penningpolitiska beslutet med motivering i ett
pressmeddelande tisdagen den 20 augusti 2024 kl. 09:30,
 att publicera protokollet från dagens sammanträde måndagen den
26 augusti 2024 kl. 09:30

Eller om man ska säga det i en mening, räntan blir 3.5%

Sågar Riksbankens beslut: ”Företag och jobb på spel”

Riksbanken är onödigt försiktig, anser både näringsliv och fack som pekar ut skadliga effekter med en fortsatt hög räntenivå. Inom handeln sjunker återigen framtidstron efter ett kortvarigt lyft i början av året.

”Företag och jobb står på spel”, varnar Maria Mikkonen, Svensk Handel."  

Värt att läsa:
https://www.di.se/nyheter/sagar-riksbankens-beslut-foretag-och-jobb-pa-spel/